Jag drömde …

… att Grumpy fått plats på förskolan. Men den var hemskare än första förskolan. Gården var livsfarligt. Klätterställningar hade inget slut och ingen början. Det fanns gungor utan inhänge. Förskolan låg dessutom mitt inne i en parkering. 

Det är rätt tydligt att jag är väldigt nervös och orolig för förskolestarten. Helst skulle jag nog vilja vara hemma med henne tills hon är minst tre år. Kanske till och med ha henne hemma till skolstarten. Men det skulle bli ekonomisk tufft för oss. 

Men åh vad jag inte kan sluta oroa mig. Kommer hon trivas? Hur är pedagogerna? Kommer de ha personal att titta till barnen? Det har ju varit så många artiklar om barn som glömts bort på lekplatser och andra platser. Tänk om de glömmer mitt tysta och lugna Grumpy.  Och jag kommer att be till gudar jag inte tro på varje dag hon är på förskola. 

Vågar inte förställa mig en värld utan Grumpy. Våga inte tänka på om något skulle hända henne som skadar henne fysisk och psykisk. Hon är mitt allt allt allt. 

Åh måste sluta oroa mig. 

Allt kommer att gå bra. 

Grumpy och jag kommer växa upp, utvecklas, bråka, bli sams, och bli gamla ihop. 


Min lilla stjärna! Älskar dig så det gör ont! 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *