Alla mina jag

Och mina krafter börja sinna. Magen är i uppror. Jag har haft x antal lösa avföringar sen jag kom hem igår. Det fortsatte hela natten och nu under lördagen. Jag är fortfarande sjuktrött. Så trött att jag faktiskt gick och lade mig efter jobbet. Igår somnade jag nästan på jobbet. 

Vid min högra hjärnhalva kommer små svaga smärtsamma strålningar som får mig att rycka till. Min rädsla och oro för döden sätts direkt in och tankarna vandrar från infektion till cancer och metastaser. Jag möter alla typer av sjukdomar på jobbet och ibland blir jag lite hypokondrisk. Det senaste fallet var en tidigare frisk man som haft upprepande buksmärtor och diarréer sen i höstas. Ultraljud visade tumör och metastaser över hela buken. Detta är så sorgligt. 

I huvudet är jag en hypokondrisk, ångestfylld och orolig människa. På jobbet är jag en glad, energisk och ansvarsfull kollega. Men när jag kommer hem är jag bara trött och lättirriterad mamma och fru. 

Personligheten jag har på jobbet tar en del på kraften. Jag är så oerhört glad på jobbet och märker att kollegorna gillar min lättsamma och glada jag. Även patienterna gillar min personlighet. Den underliggande personligheten trycker jag lätt bort på jobbet men så snart arbetskläderna åker av kommer hon ut och förpesta humöret. Det är hon som maler i bakgrunden när jag kommer hem. Hon som trycker mig och får mig att känna mig liten och ynklig. Hon ber mig att försvinna. 

Jag blunda och sover alltid på bussen hem. Jag försvinner en stund. Men jag vaknar alltid alltid när bussen kommer till min hållplats. Släpa med tunga steg hem.

 Där tar den tredje personligheten över. Den trötta mamman och frun. Jag försöker leka och vara glad men jag är inte bra på det. Grumpy drar sig undan från mig. Hon föredrar mannen  framför mig. Jag känner mig så oviktig hemma. Jag gör inget än är trött. 

Jag somna när jag natta Grumpy. Drömmer mig bort till en mörk värld där jag har tappat bort min familj. Vandrar ensam i ett land där allting bara är ett skådespeleri. Där alla repliker och händelser finns skriven i en bok. Men ingen skriker CUT när jag utav förtvivlan lägger mig ner i en grop som långsams fylls igen. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *