24 timmars arbete

Ibland kan jag känna att det inte finns någon skillnad på sysslorna jag gjorde då jag jobbade och fick betalt och det jag gör nu som mamma. När man jobbade var det 8 timmars pass och ca 38 timmar i veckan medan nu är det 24 timmar varje dag. Var faktiskt en kollega som skämtade och sa att jag byter bort 8 timmars pass mot 24 timmars pass. Den stora avgörande skillnaden är hur mycket jag än älskade mitt jobb älskar jag Grumpy tusen miljoner gånger mer så detta jobb är mycket roligare.

Kan ändå inte låta bli att skriva hur många likheter det finns med att sköta Grumpy och sköta en patient.

Blöjbytningen – lättare att göra på Grumpy än på en patient. Inte lika äcklig heller när det gäller henne även när hon har bajsat så mycket att det kommit utanför blöjan.
Mata – mycket enklare på en patient. Grumpy vrider och vänder och vill leka samtidigt som hon får mat.
Påklädning – Om patienten bara ska ha sjukhus skjortan så är det lättare på dem. In med två armar. Var lättare att sätta på Grumpy förut men nu vrider och vänder på sig. Måste ge henne något att hålla i för att få henne att ligga still men sen blir det himla liv när jag ta bort det från henne. Jag måste även se till att ge rätta grejerna att hålla.
Smörja in med kräm – Där är det samma som påklädningen. Slåss fortfarande med få hennes hud fin. Smörjer minst två gånger om dagen. Tjockt kräm dessutom. Kan åtminstone säga till en patient att ligga stilla men funkar inte på Grumpy.
Omvårdnad Tänker mest kring punkten med att se till att magen funkar. Inga förstoppningar och diarre. Mycket lättare på en stor vuxen människa. Där kan jag åtminstone ge laxantia vid förstoppning. Hos Grumpy är det katrinplommon som gäller. Men det gör mer ont i mig när jag ser Grumpy krysta ut en torr korv än se en patient göra det. Grumpy grät och skrek när hon bajsade i morse. Inte lätt alls för en bebis att säga jag är hård i magen för ibland kan det gå dagar utan avföring och det är normalt.

Det är oftast lättare att ta hand om en människa som kan kommunicera än en liten Grumpy. Hon är bra på ge dem tydliga tecken som hunger och trötthet. Men vissa gråt kan jag känna mig helt hjälplöst över. Vad vill hon? Varför gråter hon? Vad kan jag göra? Inte alltid lätt den här rollen som mamma. Sen är det den där konstanta oron om jag gör rätt. Ta jag väl hand om henne. Fryser hon, är hon för varm. Känner hon sig trygg. Jag hoppas iallafall att jag gör ett bra jobb här. Hon är trots allt det allrakäraste jag ha.

IMG-20151213-WA0008

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *