Om dessa vanliga dagar

Dagarna har återgått till det normala igen. Nu, en vecka efter hemkomst, känns hela resan som en dröm. En sån där dröm som känns väldigt verklig när du vaknar men så inser du att det bara var en dröm.

Dagarna har återgått till det normala. Jag vaknar och försöker göra nytta. Försöker göra mitt bästa.
Jag försöker fota när jag kan och samtidigt försöker jag lära mig redigering. Det går så där.

Dagarna har återgått till det normala. Jag försöker trycka ner det som går och glömma det som varit. Vissa dagar går det bra, andra dagar bubblar det över och då går jag in i mig. Aldrig lär jag mig att vissa saker försvinner inte hur mycket jag än trycker. Vissa saker glömmer jag aldrig hur mycket jag än vill.

Dagarna är normala igen.

Borta bra

Just nu håller jag inte med talspråket ”borta bra men hemma bäst”. Jag har varit hemma två dagar nu och känner mig rastlöst och uttråkad. Jag har under dessa två dagarna sovit bort morgonen och vaknat vid två tiden.

Allting är uppackat och undan lagt. Min stora 1,5 kg stora M&M påse har jag öppnat och jag har börjat arbeta mig ner till botten. Min 1.5 kg påse av tranbär väntar jag med att öppna tills jag är riktig deprimerad och behöver tröst. Mina nyinköpta kläder tittar jag lite så där nästan halvbesviken på för de påminner mig om hur trist smak jag ha på kläder. Alla bilderna är inlagda i datorn. Ska snart börja ge mig på redigeringen. Visst det finns saker jag kan göra även här hemma men jag kan lätt bli lat när jag är hemma. Jag känner mig inte tillräcklig motiverad till att göra saker och när jag väl börjat göra något tappar jag lätt fokuset och koncentrationen.

Snart börjar även skolan. Sista terminen och sen är jag klar med studierna. Det kommer att bli en riktig tuff termin känner jag på mig. Jag hoppas dock på möjligheten till en resa i höst. Förhoppningsvis tillbaks till New York. Måste kunna hoppas på det för att orka jobba och orka göra allt jag måste göra.

Hemma bra men borta bäst!

 

Ro

Jag älskar att läsa. Läsa är mitt sätt att försvinna, att glömma och drömma mig bort. Läsa får mig att tänka på annat än det där hålet i bröstet. Så jag läser när jag kan. Idag vaknade jag tidigt och jag läste klart min bok. Sen kom allting till ytan. Idag lät jag folk vara snälla. Jag stretade inte emot. Orkade inte vara trotsigt och säga nej bara för att. Idag lät jag shoppingen ta över och det kändes skönt. Jag börjar förstå varför folk älskar shopping. Det är ju rogivande och fyller hålet. Nästan som läsning.

En sån där dag

Och idag är en sån dag där jag vill dö. Jag vill ligga någonstans, undangömd och bara inte finnas till.

Och idag är en sån dag där ångest tagit över. Växer som en parasit, målar tankarna svarta och fyller bröstet så att det nästan exploderar.

Och idag är en sån dag där jag vill dö. Jag önskar världen kunde glömma bort att jag finns. Jag önskar att jag kunde försvinna och bli ett med vinden.

Och idag är ångest mitt allt. Jag vill krypa ihop och gråta men samtidigt vill jag slåss. Jag vill skrika av frustration men samtidigt vill jag bara gömma mig. Idag är en sån dag då jag vill dö. Jag vill försvinna ut i tomma intet och sluta existera en stund.

Idag är en sån dag

Sömnlös i Seattle

Jag börjar ogillar Seattle mer och mer. För att vara rättvist är det väl mer sällskapet och den kinesiska arvet som har bidragit till ogillandet. Jag vet inte riktig hur jag kunde glömma hur kineser ibland kunde vara, hur släktingar kan vara. Om jag hade tänkt hade jag nog omfördelat dagarna bättre. Fyra dagar här och fler dagar på New York och Washington. Men det är bara acceptera läget och hoppas att dagarna går. Tror V ändå lider mer än mig. Men han döljer sin frustration och sitt ogillande bättre än mig.
Min enda glädje är att jag inte är ensam utan V och lillebror är här. Sen har jag även fått mitt nya fina objektiv. Har bara inte fått testa fota kvälls bilder på Seattle. Lär förmodligen inte kunna göra heller. Tre sömnlösa nätter till innan vi lämnar stället!

image
Var vid sjön igår. Var en härlig promenad dit med bara V och lillebror.
image
Fick en del myggbett till på köpet. Men ingen sommar utan myggbett.

image
När jag kom hem stod mitt objektiv där och kallade på mig och kameran.

4 dagar kvar….

…till den stora flygdagen. Vs hemlängtan är så stor att den har smittat av sig lite. Eller jag har inte hemlängtan. Det handlar kanske mer om att jag orkar inte vara här. Jag orkar inte vara med släkten och mor dygnet runt. Jag orkar inte hänga med de ut och shoppa. Jag orkar inte översätta, läsa och förklara myndighetsbrev. De är snälla, de vill väl. Men de glömmer att vi har klarat oss väl tidigare. De glömmer att vi inte är barn. Jag vill bara att det ska vara jag och V. Vi bestämmer när vi vill äta, när vi ska duscha, vart vi vill gå och när vi vill hem.
Min gräns med hur länge jag kan orka med alla har nåtts. Nu orkar
jag inte mer. Så antingen åka hem eller bort härifrån.
4 dagar kvar till den stora flygdagen.
Jag ser lite framemot det…

image

Glada tankar fram tills dess.

Seattle

Washington DC lämnade vi i måndags och fortsatte det som V kallar för tredje delen av vår resa. Nu är jag här i Seattle och bor hos min moster som jag inte hade träffats sen 1997.
Hon bor i en stor villa med utsikt mot vattnet.

image

Det är jättefint här och vädret i Seattle är mycket svalare än städerna vi var på östkusten. Nästan kallt. Jag har fått ha långarmad hela tiden.
Hur är det här? Annorlunda. Speciellt med släkten och mamma i närheten. V trivs inte för han känner inte han hör hemma här.
Sen ankomst har vi hängt mycket med de. Vi åkte till ett stort outlet utanför Seattle tillsammans, vi äter tillsammans, vi firade igår 4 juli tillsammans. Min moster och hennes man är väldigt snälla och beskyddande. Tog tid innan vi lyckades övertala de att vi inte behövde skjuts till stan och att vi klara att hitta hem därifrån. Vad kan man säga om Seattle? Inte mycket att göra och se här.
Vi köpte en dricka från världens första Starbucks som öppnades här i Seattle. Och vi har sett Space needle. Här i Seattle gör vi istället det vi inte gjort mycket av i de andra platserna, vilket är shopping och äta.
Men jag har ingen hemlängtan alls. Jag vill inte hem, hur fattig och tjock jag än bli så vill jag vara kvar i landet och åka till annan stad eller tillbaks till New York eller Washington.

Washington DC

Vi lämnade Philadelphia tidigt på lördagen och började att köra direkt till hotellet i Washington DC. Vad ska jag säga om Washington DC? En hel dag och två nätter var vi där. Enligt många räcker en dag där men för mig var en dag för lite. Jag ville vara där längre. . Så himla mycket att göra där. Första dagen direkt efter att vi hade checkat in åkte vi till National mall. Det är inget köpcentrum utan det är ett grönt område där alla de berömda politiska byggnader finns.

image

capital building är det här. Det är säte för USAs kongress. Det finns guidade turer in dit men eftersom vi kom fram lite sent på lördagen fick vi ingen biljetter dit och söndag var det stängt. Skulle jättegärna vilja gå på en sån guidad tur in dit.

image

Vita huset. Även in hit kan man få biljetter in. Enligt en vän som varit där var det en viss antal biljetter som delades ut. Vi kom på ett valår och därför var det inga guidade turer in dit.

image

Washington Monumentet. Washingtons landsmärke. Låg centralt  och kunde ses från alla andra byggnaderna i National mall.

Alla byggnader utstrålade makt och jag var så fascinerad. Men främst tyckte jag om Washington på grund av alla museum som fanns runt hela National Mall. Det skulle ta flera dagar att ta sig igenom alla. Första dagen tittade jag bara på maktens byggnader och monument och sög in de mäktiga arkitekturen och USA mäktighet. Därefter bestämde jag mig vilket museum jag ville besöka nästa dag. Jag valde två aktiviteter till söndag. Egentligen var det tänkt att vi skulle till Six flags men eftersom kulturen lockade mer bestämde vi oss för att spara pengarna vi hade tänkt till Six flags till annat.

Söndagen åkte vi ut tidigt och gick till National art galleri. Där fastnade jag i tre timmar. Valde tre utställningar av väldigt väldigt många. Ville vara där längre men V blev rätt uttråkad så vi bestämde oss för åka till Zoo som låg en bit bort. Vi hyrde cykel och cyklade dit.  Jag såg en panda och några utter. Alla andra djuren såg jag inte alls. Men riktig varm cykeldag. 37,8 grader. Svettet rann och jag hade kjol.

Jag vill väldigt gärna dit igen. Här i Washington slösade vi mest pengar och åt sämst. Runt om National mall finns inga restauranger utan bara turistkiosk. Turistområde. Allting var så dyrt där. En måltid bestående av en skinksmörgås, en  30g chipspåse och ett glas cola kostar 9 dollar. Vi åt  skinksmörgås och hamburgare som mest. Men det gjorde inget. Jag prioriterade konsten och sevärdigheterna.